När jag vänder mig om

Det är inte så ofta jag är själv. Men sista tiden vill inte alltid Lily duscha med .

Egentid. Då börjar hjärnan gå.
Jag börjar tänka på det som varit. Det är som ar jag öppnar dörren till ett rum som är fullt av möbler. Dammiga pinnstolar. I mängder. När jag försöker se väggen där rummet tar slut är det en öken. En öken packad med möbler. Varje möbel är en händelse som jag borde ta ut och gå genom. Men det är så mycket möbler där. Så jag blir bara trött av åsynen av alla möbler/händelser så jag orkar inte ens sortera minnena. Jag stänger dörren.

Jag har ju bestämt mig för att inte ha utmattningssyndrom. Sån tänkte kolla werlabs oxh se om jag kan få till lite prover och se om har har brist på något.
För jag tror inte jag har utmattningssyndrom. Jag har ju viljan att göra saker. Inte orken. Men viljan. Måste vara någon brist. Det må vara lite dyrare men billigt för att bli pigg igen.

Nu till Google!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>