Tofflor.
Njurar sitter ihop med graviditet. Uvi. Och kalla fötter. Det hänger ihop. Det visste ni inte vad?
Så gravid kollade Roger alltid om jag har strumporeller tofflor. Ställde fram dom. Hämtade. Sen kom Leah. Jag älskar att vara barfota. Men stengolv i hus kan bli kalla. Så tofflor, tjocka strumpor.

Kommer ner till frukost. De äter. Jag hämtar mina tofflor som jag sparkat av mig vid sidan kvällen innan. Tar med dom ut i köket. Tar på mig dom.
Lily säger:
-Du fick hämta dina tofflor sjääälv.
Pappa hämtade inte dina tofflor, han hämtar alltid dina tofflor.

Nu tyckte jag att skriva om sånt nedan.. är ju inte så smakfullt. Jag har väl alltid vetat att det kan vara roligt.

Det finns några baby och bajsrelaterade saker som ju kan vara roligt. Nu tänker jag bjuda på det.

En gång när Lily var 3-4 månader var jag tvungen att ringa hem Roger från jobbet för att Lily hade bajsat. Fullkomligt överstyr. Hon hade inte bajsat på sju dagar. Men ätit som en mindre ponny.
Jag tog upp henne. Det kröp bajs uppe vid bodyn. Den rosa Roger hade köpt, med spets. Det bara vällde ut. Han kom hem och bara stod och tittade på situationen. Jag minns hur orolig han var för att förlossningen skulle vara som en skräckfilm med pölar i. Det här var mycket värre.
Det skulle inte gå att få av henne bodyn utan att hon skulle få det i ansiktet. Jag kunde inte lämna henne själv på skötbordet. Kunde inte hämta saxen i köket. Roger hämtade den och vi fick klippa upp bodyn. Det var fasansfullt.

I särklass värsta gången och vi svor på att inte berätta det för någon.

Idag.. hade vi sovmorgon. Jag sitter upp. Nyvaken. Kollar mobilen. Snabbt bara. Tills jag hör Roger tjuta till.
Leah har gjort det. Han sätter sig upp och väser.
-Det är bajs!
Jag bara:
-Va?
Han halvsitter mot kuddarna. Med armen runt Leah.
Han lyfter armen.
En halvmeter bajs. Från överarmen ner under armen på insidan ner.

Han dör lite.
Sen fick vi städa. Mycket.